De-LunA

Inlägg publicerade under kategorin Wicca

Av Sanna Matzols - 20 februari 2010 01:28

Det har vart tungt att lämna massor bakom sig, men nödvändigt då min energi blivit förspilld.

Men det enda jag behöver nu är min familj och mina systrar för jag har inte tid att slösa nått just nu.

Även den givmilde kan behöva få ibland, även den starka behöver vara svag.



MORGAN LA FEY!

"Hail Lady
Your presence
is constant
and ever-changing
In birth and harvest
In aging and dying
In and in between worlds and lives
As the wheel turns Your presence is
constant and ever-changing
Blessed Be"



Tack Thomas för att du stöttar och bryr dig!
Tack Annelie för att du botar min inre ensamhet!
Tack Mamma för att du alltid förstår!
Tack mina älvungar Ozzy och Emma för att ni älskar mig som jag är!



Du heliga moder med all din kraft, vaka över D mina, genom gudafolkets hetsiga stormar och prövningar!

Du kärleksfulla moder med all din värme, älska och rå om D mina då förtvivlan och vanmakten drabbar deras liv!

Du oövervinnerliga moder med all din visdom, skänk kunskap till D mina, då förståelsen och grubblandet skymmer deras syn!

Du rättvisa moder med all din ärlighet och rättvisa, skydda D mina då elaka själar vill förgöra eller ta deras energi!

DAGENS LÅT: Jag är tacksam för att jag är älskad!



DAGENS VISDOMSORD: Lär som om du skulle leva för evigt. Lev som om du skulle dö i morgon.

DAGENS MÅSTE: Se värkligheten som den är, sluta planera och börja aggera!



I dagens ljus kamoflerar maskerna, den lyckliga, den grymma, den vackra, den hala..
Det finns inget i dagen som visar det inre, ens drömmar, ens förtvivlan eller ens rädslor.
Som en evig pjäs blandad av inproviserat och förskrivet där handlingen styrs av val och "författare"
En då så låssas alla att pjäsen är riktig, att den är full av sanning och förståelse, där ingen vill se bakom dessa masker. Ty där blir den vackra den slitna, den grymma, god och den sanningen skakar om den fantasi som spelas på scenen.

I nattens mörker suddar skuggor bort alla masker, de glada ögonen fylls med tårar, den starka kroppen rasar samman och "fantasin" krossas av de värkliga raderna. De mörka scenerna utspelas om och om och smärtan blir lika värklig som när det begav sig. Kanske man inte ska låta sig luras av dagens sken, utan se bakom maskerna för att se de som är på riktigt! Viljan att allt är perfekt enligt pjäsen kan förblinda den bästa och skådespelet från ett proffs blir övertygande. Men i nattens skuggor kommer sanningen fram, den kan man inte blunda för, den hörs, syns och upplevs.



Ibland måste man välja mellan sig själv och andra, då man har en ensam och grym väg att vandra.
Ibland ger man mer en vad man har, bara för att ha sina käraste kvar.
Man ska inte ta nått för givet utan njuta av varje sekund, leka, älska och njuta en stund.
Inte slösa nuets dyrbara tid som i nästa stund gått förlorad i de förflutna, där känslor och glädje inte ska hållas slutna. Leva varje dag som den vore den sista och se vad man har och inte vad man kan mista. Ångra sina dumma val eller slösade dagar är inte till nån fördel, det kan inte fixa de förflutna eller göra en hel. För allt har ett syfte och allt har en del....



Man kan inte styra livets tid och vända på glaset.
Man kan bara stanna den en stund i nuet...

Av Sanna Matzols - 19 februari 2010 08:24


Visst undrar man i bland vem som skrivit livets manus, ibland är det sjukt mycke saker som händer som man kan uppleva som en illusion. I dunklet sitter författaren och skrattar åt alla sina påhitt som man blir tilldelad i livets teater. Vilken roll man har är tydligt förbestämt så det gäller att spela med bra,, så man inte får sparken... Men livet är bra underbart och det finns så mycket att njuta av..

Det finns vissa människor och vissa händelser som man aldrig glömmer, dessa skapar ett tomrum men endå många skratt. Eldsjälar som kämpar för det dom tror på som ger mer en de har och oavsätt finns dom och står kvar.. Till min brosa, till min nalle RIP och till hans kompanjoner- så mycke kärlek!




Mabon

Hösten, den milda, färjade mjuka trösten
Balansen och jämnlikheten för nu ska heliga Moder jord vila,
under vita täcket när vinten ila.
Nu ska guden dödsriket möta, för att förnyelse och kraft till våren nöta.


Jag älskar Moder Jords skiftningar. Hon bjuder ju ständigt på ett skådespeleri utan dess like.
Dessa dagar är jag i skogen så mycke jag kan, där är jag fri där kan jag skapa...

Av Sanna Matzols - 19 februari 2010 08:14



Vandra ensam på slingriga stigar, fulla av stenar, gropar samt fula fiskar i buskarna. Sömnlösa timmar fulla av grubbel..
-Varför kommer allt på en gång för?
- Hur ska man kunna ta hänsyn till nått när man inte kan ta hänsyn till sig själv?
-Man kan ju förstå att man inte alltid lär sig av sina misstag, men när man ser andra göra liknande så lär man sig inte en då?

http://theunexplainedmysteries.com/ghosts/Demon-Drum.jpg

Det är precis som om man är förblindad mot sin egen värklighet, man ser inte det som händer.
Kanske gör man det för att bibehålla, kanske gör man det för att man är rädd eller för att man helt enkelt inte är "där" en att göra de nödvändiga valen i livet. Om jag inte hade sådan stark övertygelse på Gudafolkets krafter skulle jag inte stå ut när livet rasar samman. För även om jag har lyckliga stunder Nu så vet jag att jag har en lång och tuff väg framför mig, dessutom vet jag att hur nära jag en är människor så kommer endå den långa vägen kännas ensam.

Denna väg kan jag bara vandra i ensamhet, ty det är den jag ska bota..



De tomrum som jag bär på slukar sakta upp mig likt ett svart hål i universums utkant.
I mitt rum sitter en liten flicka med sitt ljusa änglahår, hon är ensam men en då i sällskap, hon visar inte en känsla och tysstnaden talar för sig själv. Hon vill inte bli störd ty hon försöker tänka ut hur hon ska lyckas ta sig där ifrån med de tunga stenarna som omgiver henne.. Varje sten är lika tung som hennes själs kalla stenar, en för varje upplevelse som rubbat hennes värdighet, självbild och förtroende. Hon vet själv att det finns alldeles för många stenar för att hon ska kunna komma vidare och försöker då välja vilken demon hon vill möta först.

Kanske den som var av hennes eget blod. Han som krossade sönder sitt eget barn med sin sjuka kraft, för att förpassa henne in i skuggornas rike full med förakt och vilsenhet.

Eller Den som ständigt jagar henne med övergivelse, Samtidigt som hon endå finns nära i någon kluven trans.

Den som sen skulle ge kärlek och trygghet, som istället visade sitt fulla hat och kasta sin panik likt dränkande vågor över flickan

Demonen full av gift, som livnärde sig på hennes oskuldfullhet och gång på gång förgiftade flickan för att sedan så ett frö.

Sist men inte minst den Demon som Var en beskyddare för att sedan förvanlas till ett Virus som slet ut hennes hjärta och hjärna.. Den hon gav sitt allt, sin Ungdom och hon lovade och förband sig i Evighet! Var lojal och förstående Utan att dömma. Men Lögnerna sved och sveken blev början till en mardröm. För henne ett misslyckande som tär på hennes kvinnlighet och tro..


När hon sedan var befriad, tappade hon befattning och förlorade Allt av värde.

Dessutom flyger de andra små jävlar som endast kom för eget behag och slösade hennes tid energi och sista värdighet.

Precis som jag ber om Folks sällskap... Jag ber om lugn och ro!!

http://quizilla.teennick.com/user_images/U/U2/U2I/u2isgr8t4u/1140641237_Dark-demon.jpg

Att föda detta hål är ett heltids arbete med blod svett och tårar, det dränker ens sinne med minnen och funderingar och Alla dessa svar som man aldrig fick. Att födas i en värld där inget är vad de ser ut att vara skapar inte förståelse för annat en det, att vara svag, visa rädsla eller låta tårarna rinna är deffenitivt inte en fördel. Detta uttnyttjas oftast och tillslut stänger man av för att skydda den lilla låga som fortfarande brinner. Men såå nu sluts cirkeln, nu kommer allt i en salig blandning, smått som stort. För här gäller det att förlåta/bli förlåten, skapa fred i gammalt groll, kasta av sig några tunga stenar och Möta den ensamheten utan att Binda sig till något som kan få mig att glömma tomrummet en stund. Visdom kommer genom prövningar och det gäller att vara uppmärksam och lära mycket noga av sina erfarenheter.



Dax att städa ur sina lik i garderoben....

http://content.expressen.se/blog/63/09/42/fimpanu/images/bjoerk_eller_gudinna_12.jpg

Tillbaka till Det jag kommer ifrån, Urmodern. Livet är något man ska vara tacksam för och jag bör inte slösa mitt syfte på onödigheter som bara tar min energi. Så se upp i buskarna för nu blir det ut och smyga för att kunna meditera i stillhet..
Senaste veckorna har bjudit på utmaningar, prövningar, människor från nuet och de förflutna och Den största prövningen av allt... Dax att göra val,, bestående för livet inom kort, dax att våga förändra för att prova nå annat och för att kunna läka i lugn

http://www.mama.nu/_internal/cimg!0/j0kr47y69a5kjgoys7oq434j5ixk12q/MODERN%20GUDINNA

Visst sitter jag på mina höga hästar och visst vet jag om min styrka, så jag reser mig än en gång men nu mot ett helt annat håll. Jag finner livet i de döda och ser kärleken i hatet därför kommer jag njuta av livet som kommer fyllas av kärlek..
Men just nu finns det inte plats för annat en utveckling och lärdom, för Jag är vild till min natur och förnekar Aldrig mer min inre röst.. för den har sällan fel! Jag kanske inte är här för eget syfte, men jag syftar till min egenhet....

http://linaosterman.blogg.se/images/2009/wicca_25938393.jpg

Det som skall mötas kommer att finna varandra.

Av Sanna Matzols - 19 februari 2010 08:11



Wicca är en nyhednisk religion skapad på 1950–talet av en engelsman vid namn Gerald Brosseau Gardner. Som mysterietradition är Wicca byggd på naturmystiken, fruktbarhetsreligionerna och de mer ockulta mysteriereligionerna. Wicca har även stora delar av sitt ursprung i den gamla folktron eller häxkonsten, beroende på vad man vill kalla den. Många wiccaner eller häxor menar att Wicca är mer en livsstil än en religion. Wicca är ett engelskt ord för häxa. Anhängarna kallas för wiccaner eller häxor. Men det är inte alla häxor som kallar sig för wiccaner.



Likt naturens rytm, likt universums rörelser har jag svårt att tro att vi människor och vår existens följer en rak linje med en början och ett slut. För mig är återfödelse lika naturligt som döden, där även människan fyller en större funktion än att vara en "arbetsmyra" som ska föröka sig, förbruka och förbrukas. Att en sådan magisk skapelse som vi inte skulle va skapta för nått mer en det "virus" vi har blivit på planeten där vår hänsynslöshet och egoistiska ha begär har blivit viktigare en att vårda det yttre och utforska det inre. Även om man ska leva i nuet och njuta av gudarnas gåvor får man inte använda sig av det för att förgöra eller utmana andra levande varelser.

Visst styr egot även mig i stunder men idag sker det aldrig utan tanken: Som man sår får man skörda. Allt det man gör kommer tillbaka till en i samma mynt så jag försöker handla utifrån helheten och inte mig själv eller individen som ett. Jag vet att det kan vara svårt att se det goda i iskall sanning men det skulle ju jag helldre vilja ha än en ful lögn. Kanske uppfattas jag stel eller spydig med ett kort hej, men jag tänker inte köra ett falskspel mot människor utan visar mitt ointresse för att inte slösa andras tid. Visst kan mina principer eller åsikter uppfattas drömliknande, gammalmodiga och överdrivna men jag tror på att alla människor ska kunna leva sida vid sida, se varandra som en av sina egna och att livet man lever inte ska slösas på oreda, konflikt och fruktan.



Mitt altare i reseform..

Presentation


Livet kan liknas ett spindelnät där varje handling du gör skapar vibrationer i varje ände av trådarna de gäller att vibrera rätt energier för det du ger får du tillbaka x 3
::BlesseD BeeE::




Reklam

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2 3 4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2011
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Snacka på...


Ovido - Quiz & Flashcards