Idag är det inte lätt att  vara barn där ensamhet, bristen på komunikation och lärdom försvinner i en hög av leksaker eller långa dagar med en ljudnivå likt ett tivilo. Man pendlar fram å tillbaka mellan ens skilda föräldrar kanske får nya syskon, man flyttar oftare ska gärna växa upp för fort och kommer sannolikt hata skolan då man ska spendera nästan 1/4 av sitt liv där..

Förr hade föräldrar många barn idag har barn många föräldrar... vilket förhoppningsvis kan ge mer uppmärksamhet och gemenskap men för många blir det inte så och det är intressant att prata med barn och höra hur dom upplever situationer.. Det är oftast så lätt för vuxna att gå vidare för ofta när en vuxen är redo att knäcka nyheten för sina barn att man har träffat en ny, är också den vuxne långt mycket längre i relationen med sin nya och det står då inte på för en barnen får lär känna partnern. Det är då lätt att glömma att barnen är ny i den främmande relationen och inte tycker att det är lika naturligt som dom vuxna.. Barn är ju väldigt tåliga och accepterar det mesta här i livet, men det kommer en dag då dom sätter sig i mot vilket ofta leder till en problematik för familjen eftersom barn naturligt inte kan komunisera som oss vuxna och den lyckliga familjen slits lätt sönder av konflikter, stress och sorg..

Vi får inte glömma att våra barn har inte bett om att få komma hit, det var vi som bad om dom. Det är vår skyldighet att erbjuda dom en trygg grund att stå på, så klart är ingen perfekt men kärleken och respekten för ett liv är viktigt och en utomordentlig grund. Vi får inte glömma hur det var när vi själva var barn men framför allt vi får inte glömma att barn åsså e människor!!

Den farligaste fördomen är tron att vi inte har nån och som vuxen får man ha sin åsikt men det behöver inte betyda att man har rätten att lära den åsikten vidare till sina barn. Utan man vet ju att man har lyckats som förälder när barnet inte blir som en själv!! Fördommar, avund och matriell värdering är saker som får våra barn att utveckla kyliga personligheter, fulla av rädslor och empatibrist.

Den som förlåter utan att glömma har aldrig förlåtit vilket gör att vi vuxna har så mycket att lära av barn. Ty dom är inte långsinta och biter sig fast vid vem som gjort vad utan låter ursäkten bli grunden för en riktig nystart.

::::DAGENS LÅT::::

::::DAGENS VISDOMSORD::::

Den vise vill veta den dåraktige vill tala

::::DAGENS MÅSTE::::

Bara va

::::DAGENS IDOL::::

IngeN

::::DAGENS BILD::::